Hur gör man papper

I den här artikeln kommer vi fokusera på den stora frågan – Hur gör man papper? Här får vi igenom steg för steg i processen hur man tillverkar papper. Vi kommer även att förklara vad de olika stegen av papperstillverkningen innebär. Exempelvis kommer du att kunna läsa mer ingående om vad en mäldberedning och avvattning är. Efter att du har läst igenom den här artikeln kommer du veta allt om processerna i en papperstillverkning.

Mäldberedning av pappersmassa

Pappersmassan kommer från massabruket där fibrerna i veden har blivit frilagda. Det första som sker i papperstillverkningen är en mäldberedning där fibrerna från veden blir utblandat med vatten. Fibrerna förbehandlas och mals på ett lämpligt sätt, sedan blir mälden utblandad med mer vatten från pappersmaskinen för att jämnt fördelas ut på en genomsläpplig samt ändlös plastduk. Plastduken kallas för en vira, på den rinner samt sugs vattnet av och pappersarket börjar bildas.

Ge pappret rätt egenskaper med fyllningsmedel

I samband med att mäldberedningen genomförs blandas även eventuella andra pappersmassor in så att pappret ska få exakt de egenskaper man vill ha. Dessutom tillsätter man kemikalier i mälden för att pH-värdet ska bli påverkat samt att fyllnadsämnen som bland annat kaolin samt krita blir tillsatt i mälden för att påverka hur vitt papperet blir samt dess opacitet (ogenomskinlighet). Det är upp till 30 procent fyllnadsmedel i de flesta typer av finpapper.

Avvattning på pappersduk

I pappersmaskinen blir mälden avvattnad, pressad och torkad till ett färdigt pappersark. Pappersmaskiner kan se olika ut beroende på papperstyp. Alla pappersmaskiner består däremot av huvuddelarna våtparti, pressparti samt torkparti. I våtpartiet blir mälden avvattnad på antingen en eller flera virar. Mälden är mycket utspädd (0,2-1 procent) och strömmar ut på viran från en inloppslåda och blir avvattnad. Sen lämnar Mälden viran som en pappersbana med en torrhalt på cirka 20 procent.

Pressning mellan valsar

I presspartiet fortstätter avvattningen utav pappersbanan genom att den blir pressad mellan pressvalsar. Vanligtvis består ett pressparti utav tre till fyra sådana pressnyp, där papperets torrhalt blir ökat steg för steg. Torrhalten är 30-50 procent efter det sista pressnypet. Presserna är ofta försedda med pressfiltar som delar upp presstrycket mot pappersbanan samt suger upp och för bort vatten. Det finns olika typer utav pressar. I sugvalsen finns det en suglåda med vakuumpump i.

Färdigställning av papper

För att pappersmassan ska kunna torka ut ännu mer så blir den utrullad på rullar i ett riktigt tunt och fint lager. Det gör att mängden vatten i pappersmassan minskar från 95 % till 5 %. Pappersmassan har nu blivit till ett stort pappersark och blir noga inspekterat innan det blir upprullat upp på de enormt stora spolarna. Pappret jämnas ut och blir helt slätt när det passerar mellan valsarna i den så kallade nypen.

Ytbehandling och eventuell bestrykning

Pappret kan bli ytbehandlat på flera olika sätt. För att minska på dammningen från ytan på pappret i tryckpressarna blir pappret ytlimmat. Det blir gjort med stärkelse i limpressar som blir placerade antingen i en separat anläggning eller i torkpartiet. Genom att tillsätta en smet av krita, kaolin eller titandioxid i tillverkningen kan man förbättra både ljusheten och tryckbarheten i själva pappret. Bestrykningen kan precis som ytlimning ske antingen i en separat anläggning eller i maskinen.

Du har nu fått lära dig om hur papperstillverkningsprocessen går till. Bland annat vad mäldberedningen innebär, men även hur man kan påverka bland annat färgen på pappret med hjälp av fyllnadsämnen som till exempel kaolin eller krita. Med hälp av viran från en inloppslåda blir mälden avvattnad och utrullad på rullar i ett riktigt tunt lager. Stora pappersark innehåller från början mycket vattnet och som du precis läst kan det under själva tillverkningen minska från hela 95 % till 5 %.