Hur löser man rubiks kub

Rubiks kub är en uppfinning av den ungerske professorn Ernö Rubik och är en kub med 6 sidor. I ”startläget” har varje sida sin egen färg. Varje sida är indelad i 9 mindre kuber. Mittenkuben på varje sida är fast, de övriga kan byta plats genom att vrida hela sidor ett eller flera varv. Utmaningen ligger i att återställa en kub till grundläget efter det att färgerna blandats slumpmässigt genom olika slumpmässiga vridningar. Sedan den uppfanns har kuben sålts i över 400 miljoner exemplar, vilket gör att de allra flesta har sett eller provat på att lösa kuben.

Använd en strategi

Efter ett antal slumpmässiga vridningar kan Rubiks kub ha 43 triljoner olika lägen. Det är alltså knappast möjligt att enbart med slumpmässiga vridningar återställa kuben, utan det krävs någon typ av strategi eller algoritm.

Det finns flera olika strategier för att lösa kuben. Den vanligaste är att lösa en sida i taget. Det innebär att man först ser till att t.ex. alla vita ytor samlats på en sida, för att sedan lösa nästa färg osv. Andra strategier bygger på att först lösa alla hörnbitar osv.

Även i den troligtvis enklaste strategin, lösa en sida i taget, så kan lösningen ta mycket lång tid utan en strategi. De vanligaste strategierna bygger på att man lär sig ett relativt begränsat antal algoritmer och när man skall använda vilken algoritm. Algoritmerna brukar vara uppbyggda av bokstavsbeteckningar enligt:

F Front, framsida
R Right, höger sida
U Up, övre sida
B Back, baksida
L Left, vänster sida
D Down, undersida

Notera att t.ex. F betyder den sida du just nu har som framsida. Om du vrider på kuben är det förstås en annan sida som blir framsida. När det står F i en algoritm betyder det ”Vrid framsidan ett kvarts varv medsols”. Samma beteckningssätt gäller de andra bokstäverna. Ofta används ett primtecken, t.ex. F’ för att beteckna ett kvarts varv motsols samt en 2:a, t.ex. F2 för att vrida två kvartsvarv medsols. En algoritm kan då se ut som
F R U R’ U’ F’

Nästa steg är att veta i vilket läge man använder vilken algoritm. Ett exempel: Alla vita ytor är samlade på en sida utom en enda hörnbit som ligger i fel hörn. Använd algoritmen R’ D’ R D. För att lösa kuben snabbt behöver man förstås lära sig ett större antal algoritmer, men om man accepterar ett ”onödigt” stort antal vridningar så räcker det faktiskt att lära sig 5-7 olika algoritmer och förstås i vilket fall man skall använda respektive algoritm.